kreak

.

Igen.

En bild säger mer än 1000 ord. Denna bild säger nog mest att jag inte orkade tömma min kamera eller ta en bild som på något sätt kan representera mig dag. Men, för att få lite tyngd bakom den, kan vi ju döpa den till "Jag i Freiburg". Lika ljust och soligt som getingen har det, lika soligt och fint har jag haft det idag.

'

Ikväll är det pluggkväll. Eller, jag sitter med böckerna uppslagna framför mig, än så länge stämmer de in med kriterierna för pluggkväll. Men sen går det snabbt utför. Jag har liksom ingen motivation eller ork att götta ner mig i dem. Det finns ju så mycket annat. Just nu fylls mitt huvud av tanken på att luta av och klä ett par stolar som min kära mor vill avvara till mig. Detta om vi får en lägenhet, så klart. Men nu liksom vägrar jag att tro att vi inte skulle få en i höst. Det måste vi, helt enkelt. Det har vi förtjänat! Om inte med karma, så med våra 3 år i kön. Så helt plötsligt har mit hjärna börjat forma vårt hem. När karl kommer hit ska vi kolla på fägglada kaffekoppar. Fast det har vi redan för många av. Nackdelen med att vara 2 egna hushåll som bor ihop. Vi har full uppsättning båda två. Jag får väl lov att tappa ett par av hans kartonger i flytten!

'

Jag har väldigt roligt här. Jag dricker öl, fikar, går ut och dansar, ser på bio. Jag gör saker som jag inte alls brukar göra hemma. Här är det billigare. Och här har jag inget annat för mig. Jag lägger pengar på mig själv istället för på prylar eller tågbiljetter. Och det är roligt. Men ensamheten märker jag av varje dag. Kvällarna blir väldigt långa. Det är så konstigt att det känns så tomt, eftersom jag har levt större delen utav mitt liv utan att bli kramad av andra än familj och vänner. De flesta åren i mitt liv har jag ju faktiskt sovit själv. Men man vänjer sig fort vid saker som är bra, som får en att må bra. Kanske märks inte hål när de aldrig varit fyllda? De kanske måste fyllas först, för att märkas när de sedan blir tomma igen. Jag undrar varför det fortsätter att kännas tomt så länge den här gången. När jag har skiljts från folk brukar saknaden sitta i en kortare tid för att sedan snabbt avta och nästan försvinna helt. Klart man kan sakna, men hålet försvinner snabbt. Å andra sidan är jag glad att jag fortfarande saknar eftersom jag ska komma tillbaka igen. Att omöjligheten att fylla hålet med någon annan gör att det fortsätter att vara tomt. Jag är grymt imponerad av par som är ifrån varandra ett helt år, eller kanske långa perioder efter varandra. Hur tränger de undan tomheten? För jag vill inte fylla hålet. Bara skjuta bort det ett tag. Nöja mig med mitt eget kvällssällskap och faktiskt njuta av att få lämna gemenskapen och åka hem och rå om mig själv. Kanske har jag knäckt nöten när jag sitter på planet på väg hem. Kanske inte.

Men nu tillbaka till dagen idag. Efter ett sent insomnandee vaknade jag och kände mig lagom klubbad imorse. Självklart en timme tidigare än jag måste upp också. Så där tappade jag ytterligare en timmes sömn. Och självklart regnade det. Jag som skulle gå in till stan idag och äta frukost med en kompis. Men regnet lugnade ner sig och vi kunde gå. Därmed sparade jag 40 spänn på spårvagnsbiljetter. Och ute är det ljumt och luktar lite vår. Nu är det på gång, äntligen! Nu har jag bänkat mig framför datorn för att plugga till grammatiktentan på fredag. Konstigt nog verkar jag tro att man lär sig massor var tysk grammatik av att läsa bloggar och klicka runt på facebook. Korkade brud.

Nu har äntligen pludgraderna infunnit sig och marken börjar torka. Detta resulterar naturligtvis i leråkrar och ständigt smutsiga skor, men allt är förlåtet för lite sol och värme! Sitter här ensam på kvällarna och konstaterar hur ensamt det kan vara att vara själv. Att inte ha nån att gratisumgås med, nån som bara finns där jämt, för att denna någon faktiskt bor där. Nu bor jag själv. Vill jag mysa med en film får jag göra det själv. Lagar jag mat gör jag det själv. Äta gör jag själv. Ska man ha sällskap får man gott röra på röven och ta sig ut och träffa folk. Men när man bara vill vara hemma då och inte orkar ut i regnet? Nej, då får man gott njuta av sitt eget sällskap. Kanske prata med sig själv eller klappa sig själv på huvudet, blunda och låtsas att det är någon annan. Bara därför ska Patrik, som förövrigt är hemma och myser med sin familj över helgen, skicka massa gamla bilder till mig. Så jag både blir ensam och nostalgisk. Schysst, verkligen schysst! Nej, nej, jag är inte alls sugen på att squatta ett hus med badkar tillsammans med massa värmeljus, godis och öl. Jag sitter hellre här, ensam, skriver på skype tills fingrarna blöder och slöglor på en film.

Kvällen igår var rolig och idag mår jag som jag förtjänar. Vi var på en klubb här i Freiburg som ligger på de 2 översta våningarna i ett höghus. Här snackar vi utsikt. Så när musiken var dålig eller dansbenen gav efter var det bara att storögd glo ut på staden. Dagens vill ha är absolut Patriks satsiga pizza. Med bea. Med sallad. Extra allt. Var är han när man behöver honom?

I måndags köpte jag mjölk. En liter fulmjölk. Här finns det gott om ekologiska varor (som kostar som ickeekogrejer kostar i Sverige), men ja, jag köpte fulmjölk. I liter fulmjölk kostar i tyskland mindre än 5 svenska kronor. Ja, vi har hög moms i sverige. Men inte skiljer inte så fruktansvärt mycket mellan tysk och svensk allmänna momssats. Enligt Wikipedias ganska välskrivna artikel angående mervärdesskatten i olika länder framgår att det endast skiljer 6 ynka procentenheter mellan svensk och tysk moms. Tysk mjölk kostar alltså, även utan moms, mer än svensk mjölk. Svenska bönder har svårt att få sina gårdar att gå runt på grund av den låga ersättningen de får för sin mjölk. Mindre gårdar går inte ihop ekonomiskt och måste ofta välja mellan att lägga ner eller expandera. Någonting säger mig att en tysk bondes ersättning per liter mjölk måste vara ännu lägre än en svensk. Även om det kanske är billigare att leva och driva gård i tyskland ekar ändå en fråga i mitt huvud:

- Vad äter tyska kor?!

Till att börja med.

Idag har jag äntligen köpt mig en kaffepress! Så nu sitter jag här med en stor kopp väldoftande bönbrygd. Och genast blev dagen lite bättre.

Men visst är det tomt. Jag har fått så mycket extra tid, när man inte har nåt riktigt hem att bygga på och buffra för framtiden. Jag har bara mina få grejer, mitt här och mitt nu. Jag saknar att bolla saker med någon hela tiden. Att se en film tillsammans, att kramas och att ha matsällskap. Det blir väldigt mycket mer uterännande nu. För att få sällskap. Vilket också nog är bra för lilla stanna-hemma-fia. Men visst ska det bli skönt att komma hem och samboa igen. Att fortsätta snickra på det som ska bli "hemma". Men först, ensamliv och tyska! Det blir fint det här.