Internet - en ständig källa till irritation
Jaha, skrev ett inlägg för ett par dagar sedan som försvann när jag skulle posta det. Det finfina internetet som Uppsala universitet erbjuder kopplar ifrån lite nu och så. Så min fullständiga uppdatering om mitt liv är härmed försvunnen. Jag är iallafall igång med skolan. Nu har vi mest haft föreläsningar i allmän grammatik vilket har rört till det i min hjärna. Det finns verkligen 1000 begrepp för samma sak och det blir därför ännu fler begrepp som snurrar in sig i varandra och har man mitt minne, som har svårt att memorera namn och datum, skapar detta en lätt huvudvärk. Jag tröstar mig med att jag inte ska läsa varken svensk eller fransk grammatik och därför bara behöver memorera ytan av det hav som föreläsare Coco häver ur sig. Sen ska bara skiten översättas till tyska också. Herre min Je, det här kommer slå omkull mig utan förvarning. Slutsats: Fröken Carlfjord följer sina gamla stigar och inväntar fortfarande, likt Fillifjonkan, Katastrofen.
Patrik har redan gått 2 veckor i skolan och har fullt med aktiviteter på kvällarna, som han dock mestadels struntar i att medverka i. Han går, till skillnad från mig, heldagar i skolan medans jag har en till tre föreläsningar cirka fyra dagar i veckan. Detta kommer förmodligen, i samband med Katastrofren, kompletteras med en massa egenstudier och uppgifter så jag förväntar mig att även mina dagar snart kommer att fyllas. Under tiden försöker jag förbereda mig så gott jag kan.
Solen skiner och genom mitt fönster ser jag domkyrkans torn. Ständigt övervakad. Nu har vi dessutom sovit på mitt rum några gånger, så nu räknar jag mig som inflyttad på 32an. Lägg till att jag numera kan mina korridorares namn, kors i taket!
Idag slutar Patrik vid lunch och då tänkte vi pinna ner till stationen och gå på Bondens egen marknad. Jag vill köpa rättvisa ägg. Jag saknar sköllerstabondens trasiga ägg, att bara gå till boden och hämta så många man känner för. Det är synd om hönsen och med tanke på min uppväxt med kaffedrickande, havregrynsätande, lyckliga höns i garaget borde jag väl ändå värna om rättvisa ägg? Tanken på höns som maskiner är rent av äcklande. De är mer sälskapsdjur än hamstrar och gör mer nytta än katter. Lite till liv ska de väl ändå ha? Ekoägg är det närmsta jag kan komma eftersom man tydligen inte får ha höns i korridorsrum.
Kommentarer
Trackback
